NWahlstrom

När det ringer greppar jag telefonen och för den mot örat. Några sekunder senare greppar jag en penna i andra handen, utan att tänka på det. Helt omedvetet för jag den mot en bit papper eller mot tidningen som ligger på bordet. Min läppar rör sig och ut kommer ord. Jag vet vad jag säger. Min hand rör sig och ut kommer bläck. Jag vet inte vad jag målar. Det är först när jag lagt ner telefonen som jag ser vad jag ställt till med. På en liten lapp finns en skiss. En skiss målad av mig. Jag ser en hamn, där höga vågor slår mot land. Jag ser en by, hus med spetsiga tak där skorstenar sticker upp lite varstans. Röken snurrar runt, runt och flygandes över de väldiga vågorna ser vi små hus som liknar grytor. Även dem med skorstenar på. Sen mitt i allt hittar jag en massa sträck, kors och tvärs, överallt. Jag lyfter upp den lilla lappen, rynkar på ögonbrynen och tänker, "Var kom det här ifrån?".