NWahlstrom

Jag har kommit på mig själv i dagarna. Jag har kommit på att jag göra saker jag egentligen stör mig på. Grupptryck? Kontrollbehov? Bekräftelsebehov?

Enligt mig har ”det här” med att blogga och ”facebooka” blivit alldeles för mycket! Jag har ätit för mycket. Jag har blivit mätt! Jag känner en hatkärlek. Det är roligt men ändå så jobbigt. Vågen kommer, växter sig stor och sköljer över mig. Jag dras med, blir våt och är nära att drunkna. Jag drar mig upp på land och andas. Puh!

Det är ett nytt sätt att ”hålla koll” på. Det här är ett bevis på att värden går framåt. Det utvecklas hela tiden, på alla håll och kanter. Men var tog dagboken och brevväxlingen vägen? Snälla, jag vill inte alltid hänga med i utvecklingen.

Lilla Lisa kommer hem från skolan, sätter sig vid datorn och bloggar. Hon skriver om hennes liv. Det som har varit bra och dåligt under skoldagen. Det som hon vill ha och inte ha. Hon skriver att hon har ett bekymmer och att hon vill ha den där väskan ”sååå häär mycket”. Hon avslutar det hela med, ”uppdaterar imorgon. Då lägger jag inte bilderna från helgen också!”. Sen går hon in på facebook och ”kollar läget”. Efter att hon kollat vad alla hennes vänner och bekanta gör, skriver hon på ”statusen” vad hon själv gör eller ska göra. Lisa håller kollen och ger andra kollen. Gör hon inte detta blir hon nästan utanför. Jo, det är faktiskt så. Då vet hon inte vad alla andra gör. Och ingen annan hör eller ser henne. Stackars Lisa.

Visst är det fantastiskt att du kan hitta din gamla brevvän från Kamratposten som du under två år brevväxlade med i 3:an. Du skriver bara hans/hennes namn i den rektangulära rutan i högra hörnet på facebook. Risken är stor att du hittar ditt offer. Jag har själv lyckats. Det var dock ingen brevvän från gångna tider.

Jag säger inte att det här med att kommunicera med alla möjliga, hitta gamla vänner och att dela bilder med varandra är dåligt. Det är roligt. Men, det kan bli för mycket.

Jag kanske bara bör acceptera att det är utvecklingens gång? Men personligen tycker jag att man ska hålla tillbaka lite. Det blir för kontrollera! Varför måste man hela tiden vara uppdaterade om vad andra gör!? Och varför vill man att alla ska veta vad man gör? Jag vill i alla fall inte att alla ska hålla koll på mig, och jag vill absolut inte ha för stor koll på andra. Det skrämmer mig.

Jag ska inte sluta utan bara hålla tillbaka lite. Jag ska fasta eller banta när det gäller facebook osv. Men jag måste ändå säga att internet är guldvärt. Du kan hitta allt här. Men jag vill inte hänga ut mig själv. Alla gör det dom mår bäst av? Det kanske är mig det är fel på. Jag vet inte. Som med allt annat finns det fördelar och nackdelar.

Jag hurrar i alla fall för - "Dagboken med hänglås!". Nog för att dagbok på internet är rätt kul.

Haha. Vilken soppa!