Klarar du bossen så är det lugnt!
1kommentarer
Freitag
Jag startade dagen med att sova bort hela morgonen, vaknade efter tolv. Vanligtvis brukar jag stiga upp ganska tidigt på monarna eftersom jag vill att mina dagar ska bli långa.. Men tiden går fort som vanligt och man hinner knappt få reda på vilken dag det är innan det är dags för nästa.
Igår råkade jag kläcka ur sig en mening som kanske väcker depression hos vissa på två ben. Jag kan säga att jag själv blev lite förvånad över mina egna ord, jag blev inte direkt deprimerad men funderat kan jag lova att jag gjort.
N - " Vad tiden går fort, snart ligger man i graven"
Dagens fråga: Vad händer efter döden Natalie?
Ska jag vara ärlig så tror jag nog inte på att man efter döden föds på nytt eller att man hamnar i himlen. Jag skulle gärna vilja tro på det men jag är rädd för att man bara ligger där, utan att känna, veta, se eller höra något.
Eller tänk om det är som ett tvspel, tänk om livet på jorden bara är första barnan? När man gått genom livet på jorden möter man en boss (döden) som man sedan ska besegra för att komma vidare? Men om man inte klarar bossen vad händer då? Det kanske innebär slutet, man slits ner i jordens mitt och bränns ihjäl?
Men Gud vad pratar jag om?
Da boss
Som liten trodde jag på Gud. Jag kommer ihåg att jag ofta tänkte på döden och att jag kunde blir livrädd utav tankarna som rörde sig i huvudet på mig.
Så långt som jag kan komma ihåg har Kent alltid gnällt över de höga telefonräkningarna vi haft hemma, och detta fick mig som liten flicka att tro att höga telefonräkningar inte var något att leka med. Mamma har berättat att jag en gång efter en mardröm kommit till deras sovrum och krypit ner mellan henne och Kent. Jag hade varit ledsen, rädd och frågat henne, " Mamma, om du och Kent dör vem ska då betala telefonräkningarna?"
Småungar grubblar också!
Tänk om det bara är de personer som tror att det finns något efter döden som får uppleva det? Men tänker jag riktigt efter så kanske jag ändå tror på reinkarnationen...
Äh, Nu får det var slutpratat om döden. Fortsätter jag med mina spekulationer så vet man aldrig vart det slutar....
Det har inte hänt så jättemycket idag. Jag har gjort ett armband, varit ute och joggat och sen har jag varit hemma hos Serena och varit social.
Imorgon ska vi till stugan, måste slänga mig i sängen så att jag orkar upp imorgon.
HEJ DÅ FREDAG, HEJ LÖRDAG !
Armband med små pärlor och stjärnor
Jag startade dagen med att sova bort hela morgonen, vaknade efter tolv. Vanligtvis brukar jag stiga upp ganska tidigt på monarna eftersom jag vill att mina dagar ska bli långa.. Men tiden går fort som vanligt och man hinner knappt få reda på vilken dag det är innan det är dags för nästa.
Igår råkade jag kläcka ur sig en mening som kanske väcker depression hos vissa på två ben. Jag kan säga att jag själv blev lite förvånad över mina egna ord, jag blev inte direkt deprimerad men funderat kan jag lova att jag gjort.
N - " Vad tiden går fort, snart ligger man i graven"
Dagens fråga: Vad händer efter döden Natalie?
Ska jag vara ärlig så tror jag nog inte på att man efter döden föds på nytt eller att man hamnar i himlen. Jag skulle gärna vilja tro på det men jag är rädd för att man bara ligger där, utan att känna, veta, se eller höra något.
Eller tänk om det är som ett tvspel, tänk om livet på jorden bara är första barnan? När man gått genom livet på jorden möter man en boss (döden) som man sedan ska besegra för att komma vidare? Men om man inte klarar bossen vad händer då? Det kanske innebär slutet, man slits ner i jordens mitt och bränns ihjäl?
Men Gud vad pratar jag om?
Da boss
Som liten trodde jag på Gud. Jag kommer ihåg att jag ofta tänkte på döden och att jag kunde blir livrädd utav tankarna som rörde sig i huvudet på mig.
Så långt som jag kan komma ihåg har Kent alltid gnällt över de höga telefonräkningarna vi haft hemma, och detta fick mig som liten flicka att tro att höga telefonräkningar inte var något att leka med. Mamma har berättat att jag en gång efter en mardröm kommit till deras sovrum och krypit ner mellan henne och Kent. Jag hade varit ledsen, rädd och frågat henne, " Mamma, om du och Kent dör vem ska då betala telefonräkningarna?"
Småungar grubblar också!
Tänk om det bara är de personer som tror att det finns något efter döden som får uppleva det? Men tänker jag riktigt efter så kanske jag ändå tror på reinkarnationen...
Äh, Nu får det var slutpratat om döden. Fortsätter jag med mina spekulationer så vet man aldrig vart det slutar....
Det har inte hänt så jättemycket idag. Jag har gjort ett armband, varit ute och joggat och sen har jag varit hemma hos Serena och varit social.
Imorgon ska vi till stugan, måste slänga mig i sängen så att jag orkar upp imorgon.
HEJ DÅ FREDAG, HEJ LÖRDAG !
Armband med små pärlor och stjärnor
1 kommentarer
amanda
24 Mar 2008 18:28
jag tycker dina funderingar är ganska vettiga. gillar det där med tv-spelet :)
Kommentera